HÄLSA


FOKUS PÅ ÅLDRANDET

Genomförande av nationella enkäter där befolkningen får skatta och bedöma sin egen hälsa kan ge beslutsfattare viktiga insikter om var olika hälsoinsatser bör genomföras. Enligt Siddhivinayak Hirve, doktorand vid Umeå universitet kan detta bland annat vara ett verktyg för att harmonisera hälsoläget i utvecklingsländer med resten av världen.

 

När Världshälsoorganisationen, WHO, genomförde en studie av åldrande i ett globalt perspektiv och hälsa bland vuxna, 2007, ställde man den enkla frågan "Hur mår du idag, rent allmänt?". Resultatet visade bland annat att varannan äldre person, över 50 år, som levde på landsbygden i Indien svarade att de mådde mycket dåligt, dåligt, eller att deras hälsa var måttligt bra.

 

 

I sitt avhandlingsarbete har Siddhivinayak Hirve undersökt vilka faktorer som påverkar bedömningen av den egna hälsan hos äldre individer i befolkningen på den indiska landsbygden. Avhandlingsarbetet visar bland annat att kvinnor rapporterar sämre hälsa än män. Hälsan försämrades också med stigande ålder. Ålderns effekt när det gäller självskattad hälsa påverkades i sin tur bland annat av deltagarnas förmåga att röra sig, syn, hörsel, relationer, smärtproblematik, sömn, med mera.

 

– Rökning och tobaksbruk var faktorer som i materialet kunde kopplas till minst en kronisk sjukdom, vilket i sin tur påverkade den självskattade hälsan negativt. Samtidigt visar studierna att ett stort socialt nätverk resulterar i bättre självskattad hälsa och högre livskvalitet säger Siddhivinayak Hirve. 

 

En fyraårig uppföljande studie som Siddhivinayak Hirve har genomfört visade att risken att avlida var tydligt ökad hos de som rapporterade sämre hälsa, jämfört med dem som rapporterade att de hade god eller mycket god hälsa vid studiens inledning. För män sågs en ökning av risken att avlida med upp till 300 procent och bland kvinnor var motsvarande risk ökad upp till 64 procent, under uppföljningsperioden. Vidare var risken att avlida ökad med cirka 70 procent hos dem som inte hade en livskamrat, make/maka i livet. Även denna riskfaktor var mest påtaglig bland män.

 

Det fanns också skillnader när det gäller sättet att rapportera självskattad hälsa. Personer med högre utbildning och de som hade högre socioekonomiskt status visade sig ha lägre trösklar för att rapportera dålig hälsa, samt hade också högre förväntningar och ställde högre krav på sin hälsa, jämfört med personer med lägre utbildning och socioekonomiskt status.

 

Siddhivinayak Hirve anser med stöd av sina resultat att det är fullt möjligt att använda information om självskattad hälsa från stora nationella enkäter, exempelvis för planering av hälso- och sjukvård, även i små, avgränsade områden. Förutsättningen är dock att man har tillgång till sofistikerade statistiska analysmetoder.

 

– Mitt mål med avhandlingen har varit att sätta åldrandet på agendan, både bland forskare och beslutsfattare. Detta är framför allt viktigt i länder där man har en snabbt åldrande befolkning. Värdet av att ställa den enkla frågan, "Hur mår du idag, rent allmänt?” är mycket hög och kan vara till stor hjälp för att identifiera vårdbehov, och planera för riktade insatser när det gäller hälsa. Detta gäller inte minst i utvecklingsländer, säger Siddhivinayak Hirve.

 

Han påpekar också att mätningar av självskattad hälsa ger en drivkraft när det gäller att stärka forskningen om hälsa för den vuxna och åldrande befolkningen i låg- och medelinkomstländer som  harmoniserar med internationell forskning.

 

Siddhivinayak Hirve kommer från Indien, är kirurg, samt utbildad i epidemiologi och folkhälsa vid universitetet i Harvard, Massachusetts, USA. Han är även doktorand vid institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.