SENASTE NYHETERNA


NU STRAFFAS PENSIONÄRERNA ÄN MER

Curt Persson

Minskningen av pensionerna måste tas på allvar
och får inte döljas av en verklighetsfrånvänd diskussion om pensionsåldern.
Det skriver Curt Persson, ordförande i PRO.
 

 

 

I dagarna kommer de orange kuverten hem i svenska folkets brevlådor. Då kommer återigen påminnelsen om att vårt pensionssystem inte är så hållbart och stabilt som beslutsfattarna velat påskina.

En pensionär som för tre år sedan hade en pension på 15 000 kronor i månaden får i år bara drygt 14 400 i pension i år. Med andra ord en minskning med nära 600 kronor i månaden. Kommande år ser det inte så mycket bättre ut. Först 2015 kommer pensionen enligt Pensionsmyndighetens prognos att vara tillbaka på 2009 års nivå.

Åren 2014, 2015 och 2016 räknar Pensionsmyndigheten dessutom med att pensionen ska minska realt, det vill säga prisökningarna äter upp mer än vad pensionerna ökar.

Sammantaget är det bara två år under perioden 2010–2016 då pensionen inte påverkas av den automatiska balanseringen, i dagligt tal kallad bromsen.

Den så kallade bromsen måste förändras. När pensionssystemet infördes var inte tanken att bromsen skulle slå till år efter år. Detta visar ett systemfel som ger allvarliga konsekvenser för pensionärerna.

Fredrik Reinfeldt har lyft fram möjligheten att jobba längre som en lösning för högre pensioner. Att arbeta längre kan vara en möjlighet på längre sikt, när befolkningen blir friskare och om man anpassar arbetslivet. Men det är i första hand en möjlighet för Fredrik Reinfeldts egen generation. För många av dagens 64–65-åringar som har arbetat länge i tunga jobb är det inte realistiskt.

Det är viktigt om pensionsåldern i framtiden höjs att man inte skapar ett A-lag och ett B-lag bland pensionärerna, utan att alla i så fall får möjlighet att ta del av den högre pensionen som ett längre arbetsliv innebär. Det kommer att krävas stora insatser för att det ska bli en möjlighet för alla. Och för dem som i dag har sjukersättning eller är arbetslösa går gränsen vid 65 år. Om pensionsåldern ska höjas så måste dessa ersättningar följa med, så att inte de hårdast drabbade drabbas dubbelt, genom lägre pensioner.

Den mest näraliggande uppgiften för statsministern i detta sammanhang tycker jag är att ge unga människor möjlighet att komma ut i arbetslivet.

Men åter till grundfrågan, som handlar om pensionen för dagens pensionärer och den närmast kommande pensionärsgenerationen, som har arbetat ett långt liv och som har rätt till sin pension. PRO har tillsammans med övriga pensionärsorganisationer krävt att få träffa Pensionsgruppen, som består av representanter för partierna bakom pensionssystemet, för att få till stånd en konstruktiv diskussion om hur eftersläpningen ska åtgärdas.

Bromsen innebär, om prognoserna slår in, att pensionärskollektivet förlorar cirka 90 miljarder kronor under åren 2010–2016. För att åskådliggöra hur mycket pengar det handlar om kan man dela summan med cirka 1,7 miljoner ålderspensionärer över 65 år. Delar man det jämnt mellan dessa förlorar varje person över 50 000 kronor under perioden 2010–2016. Det faktiska utfallet blir givetvis olika för olika pensionärer, men den totala summan som pensionärskollektivet förlorar på grund av bromsen är orimligt stor. Den här exempellösa dräneringen av pensionssystemet var aldrig uppe till diskussion när systemet infördes.

Det faktum att pensionärer fortfarande betalar mer skatt än löntagare med samma inkomst återstår också att åtgärda. En pensionär med 15 000 kronor i månaden betalar 339 kronor mer i månaden i skatt än en löntagare, vid genomsnittlig kommunalskatt. Det är inte acceptabelt. Beskrivningen av pensionärerna som en gynnad grupp stämmer inte.

CURT PERSSON

ordförande i PRO